Ms Monica

1988, alltså för 38 år sedan så förlovade vi oss i Frankrike, vi hade varit på semester i Europa och stannade på ett mysigt hotell (det är en egen story) där ingen kunde engelska, men det gick det med, fantastisk mat, gott vin och härlig atmosfär var det och en fin inramning till resten av vårt liv 💕 så den sista september betyder något mer än bara ett datum... 

 

Dagen inleddes igen med en strålande sol som genast gör att man blir på gott humör... kl. 09:00 kom veteranpoolens Roffe hit och hjälpte oss med än det ena än det andra, han är helt suverän och underlättar verkligen livet för oss... 🙏 under tiden träffade jag studierektor för ämneslärarprogrammet för att ta del av studenternas tankar kring tidigare kurser. Jag hade en del frågor också kring innehåll och prioriteringar. Det behövs lite kärlek och kursutveckling till den här kursen men jag vill gärna ha den en gång först innan jag ger mig på att ändra den. 

 

Mitt i pausen var det dags för ett lyckat viltspår igen och det var så vackert att gå i skogen idag... så påfylld med ny energi går jag in i ytterligare två möten under eftermiddagen och avrundar med Högskolan Dalarna och min kompetenta parhäst i förskolan. Supereffektiv planering som täckte bägge förskolorna... 👍

 

Sen långpromenad med hundarna och återigen njuter jag vackert väder... återvänder till datorn och arbetar vidare med alla kurser som ska starta på fredag. Jag mailar lärarlaget, lägger upp välkommen-anslag, kollar de sista i föreläsningarna och tar hand om inkorgen. Klockan var närmare 17:30 innan jag gav upp... 

 

Och avrundar förstås denna sista dag i september med en kyligare kvällspromenad med både husse och flocken... känns riktigt bra 🙏🌻🍂