🍁 Disputationen - del 3... 🍁

Vi går upp när klockan ringer, vi tuffar iväg med SJ och lutar oss tillbaks och njuter den bekväma resan som går i rasande fart mot Stockholm och världens bästa jobb... Jag kliver in på mitt arbetsrum och gratuleras av mina härliga kollegor, Anna som blivit så speciell, Thomas, som "damp" in på mitt arbetsrum för ett år sedan utan förvarning 😅 Ännu ett vackert paket ligger på skrivbordet - så mycket uppvaktning, så fina glas - en present från avdelningen... 
 
Dagar rullar på utan någon skillnad i rutiner och tider, bara känslan i kroppen är annorlunda, vi är på jobbet, har avslutning på den supertrevliga kursen Pedagogiska tanketraditioner... far vidare mot Kungsholmen för ett seminarium med vårt nya CPU där, trötta och slitna lärare, tänker att det är akut, det att ta hand om våra lärare i alla stadier... 
 
Livet går alltså vidare, trots att vi är i det tredje stadiet av disputationen, kanske ett stadium som hänger kvar resten av livet, efterskalv, reflektion och eftertanke, dagar efter disputation...
 
Jag och en av mina fantastiska handledare, Inger, vi har kryssat och reflekterat, tänkt, och tänkt om, i livsvärldsfenomenologins värld, i minnet av Jan... Tack Kristina för foto!
 
Men dagar på jobbet är precis som dagar innan disputationen... 

🌛 Disputationen - del 2...🌛

Efter en omtumlande disputationsdag, lång resa hem och en lång natt, så kunde vi somna riktigt gott i hemmasängen. Skönt var det med lite sovmorgon på lördagsmorgon och jag var glad att vi inte hade själva middagen på fredagskvällen ... Jag vaknade till en ny värld med förundran, vad ska hända nu? Vad hände egentligen igår? Vad fort allt gick och så fantastiskt trevligt och kärleksfullt det var. 
 
Så jag gick som på små rosa (lite trötta dock) moln hela dagen. Vi njöt promenad och solstrålar, vi njöt spännande framtid och ett långt och avslutat kapitel i livet.
 
Men än var det inte slut. Idag var det dags att fira med disputationsmiddagen som skulle gå av stapeln kl. 18:30 på stationen. Vi tänkte att vi skulle vara där i god tid men vi var "nästan" sist. 😊
 
Kvällen blev också över all förväntan, det var så himla trevligt och så många tal om mig och min resa så jag blev alldeles vingelkantig, gammalt återseénde blev det att träffa Monica (som jag glädjande nog fick se i Göteborg igår), Maud och Paula, nya vänner från Södertörn, mina gamla godingar Ulla och Håkan, Ulla och Sune, min fina handledare Inger och så mina nyvunna vänner Christina och Kristina och syster yster, Johanna och Petra,  de "halvnyvunna" vännerna och Bichonsystrarna Tina och Gun - tusen tack alla för allt ni gav mig denna kväll...
 
Nu kommer resten i bild...
 
Vi fick en fantastiskt vacker lördag på våra små rosa moln... flocken samlad...
 
Mina fina syskonbarn Petra och Johanna, i bild ses också syster yster tv. och grannen Kristina th...
 
Maud, en av mina tidigare kollegor från Gävle och en av de som tagit en särskild plats i hjärtat, så roligt att hon ville fira med mig !
 
Är inte detta en jättefin bild på syster och Johanna? Synd att det blir så gryniga bilder i detta ljus...
 
Roliga grannen Kristina valde att i stället uppvakta CG så att han inte skulle känna sig bortglömd, vi skrattade så tårarna rann när hon höll sitt tal... 
 
Maken var ovanligt snygg ikväll, nyinköpt skjorta och slips, påminner mig om när han skulle döma BIS på Stockholmsmässan för några år sedan, möter en gammal god vän till CG som säger, vad snygg han var CG idag, jag kände inte igenom honom 😊😊😊 
 
Håkans tur, det var många duktiga talare ikväll... vilken kväll...
 
Och alla presenter...
 
Det blir för mycket att visa dem alla, men här väljer jag halsbandet som Södertörns pedagoger tillika mina kollegor smakfullt valt ut och gav mig, så mycket jag det här är... blodsten...  

👍🐾 Disputationen - del 1 💥😃

Det har varit en helt fantastisk avslutning på denna resa. Jag vet faktiskt inte riktigt i vilken ända jag ska börja. Kanske ska jag ta vid där jag slutade sist, dvs. vid den trevliga familjemiddagen i Göteborg på torsdagkvällen. Vi var hemma i god tid på hotellet och jag lyckades få några timmars sömn. Jag hade bokat en minisvit och den var så fin och det kändes verkligen lyxigt att bo där, men inte hade vi någon större nytta av dessa fina utrymmen, vi sov ju i princip bara på hotellet. 
 
Förmiddagen ägnade vi åt att förbereda för eftermiddagens mingel. Efter disputationsakten är det kutym att bjuda på lite plock och bubbel för att invänta betygsnämndens utlåtande. Vi blev snabbt klara med uppackningen och strosade sen iväg för att sätta oss på en av alla trevliga caféer i Göteborg. Ja, här har jag verkligen lärt mig att trivas. Fina Göteborg. Och nu checkar jag ut - konstigt... 
 
Klockan blev halv ett och det var dags att gå till salen för att fixa med teknik och förbereda eftermiddagens stora tilldragelse... Det blev en fantastisk eftermiddag, frågorna var många och timmarna flög iväg. Många berömde senare tonen i samtalet mellan mig och Hector. Sedan kom många fram och gratulerade och berömde och jag kände mig både omtumlad och lycklig men också lite förvånad över att jag nått en ny punkt i mitt liv...
 
Efter ett trevligt mingel (vi hade valt ost och två sorters kex, vindruvor, chips och salta pinnar, det var precis lagom till bubblet), betygsnämndens eniga godkännande, alla gratulationer och uppvaktningar, fick vi äntligen sätta oss i bilen och köra norrut mot Skuttunge. Det gick bra att ta sig hem, CG körde första biten och sen tog jag över. Vi parkerade bilen strax efter kl. 23 på fredagkvällen men trots den sena timmen, den långa dagen och korta natten, den intensiva disputationen och allt vad den förde med sig, så kunde vi inte bara gå och lägga oss, nej, vi behövde en stunds reflektion och nedvarvning innan vi tillslut somnade sött... 
 
Här sitter jag vid en specialgjord bänk särskilt för doktorander att försvara sin avhandling vid, det gick bra, jag kände allteftersom hur oron och rädslan släppte... Tack Lars för bilden...
 
Min "forskarfamilj, mina handledare", fr. vä. Inger, Daniel och Sverker... utan dessa kloka och intellektuella människor har detta aldrig gått, är er tacksamma i all evighet... 
 
Jag inledde ju min resa till Göteborg mycket tidigare än övriga familj eftersom jag skulle delta på ett intressant seminarium, jag kom till Göteborg redan vid halv två på torsdagen och möttes av detta fina väder med många plusgrader...
 
Vår svit, notera kylen till vänster, den var FULL med champagneflaskor i olika prisklasser, herre jessus... detta är salongen...
 
 
Disputationen del 1 kan stanna här, vi har kommit hem och det är sent på fredagnatt innan vi kommer i säng, men Alex födelsedag tar vi med här trots att vi inte har hunnit hit ännu, vi festar i dagarna fyra, här på kalas med finaste femåringen i världen ❤️ idag 29/10