😚 Om sjukhusbesök, grävlingar och världens bästa plats att bo på ... 😘

Idag var det dags att besöka diabetesmottagningen och en ny diabetessjuksköterska eftersom Åsa fått nytt jobb som skolsyster från hösten, det blev en trevlig upplevelse, så kunnig hon var, min nya sjuksköterska, tonen var lättsam och vi ser på sjukdomen från ett friskt perspektiv, dvs. jag är ju inte alls sjuk, behöver bara ha lite koll på saker och ting för att var "som alla andra", vi pratar mat, hormoner, olika insulinsorter, ja, precis sånt som bara vi diabetiker och insatta kan - och som maken sa idag, du är ju inte ett dugg sjuk, nej, jag är ju tack och lov inte det... 
 
Men jag säger som min gamle vän Malin, prenumrera inte på tidningen, för den handlar bara om den sjuka sidan... 😘 så då prenumrerar vi på annat helt enkelt...
 
Till exempel på grävlingar under uthuset, på Zirhie som gryttränar gratis och konstituerar världens bästa plats att bo på - nej, matte, roligare än så här kan det knappast bli... 
 
Hundarna är livet, så njutbart att äntligen få ägna all tid åt de fyrbenta och naturen... även om jag "smygjobbar" lite... 
 
Se så fint vi bor...
 
Promenerar och stannar upp - äntligen är bästa tiden här, sommar och grönska trots att temperaturen sjunkit rejält de senaste dagarna... 

🤔😚 En vanlig svensk sommardag... 😘😚

17 grader varmt och småregn, inte desto mindre vilar vi oss i form härhemma, CG är kvar på Irland och hundarna och jag trasslar oss igenom promenaderna i en massa koppel eftersom både sommargäster och markägare med traktorer är ute på...  Nåväl den där efterlängtade långpromenaden som jag planerat in idag, den uteblev pga. allt folk som fanns överallt... vi tar igen den senare idag, intalade jag mig... men så blev det inte heller... 
 
Andas ut en stund på verandan och andas in - härligt med frisk luft även om den är betydligt svalare idag, nästan som en vanlig svensk sommardag 😘😚
 
CG kommer hem strax före fyra, han behöver packa upp och varva ner, jag tänker att jag behöver ta hundarna på en liten tur innan jag åker till kvällens träning... kopplar Zhimon och Zarha och låter resten av gänget vara lösa (som jag alltid gör på kvällarna) - noterar att Zirhie undersöker stallet alltför nitiskt och inser försent att det antagligen är en grävling därunder, jag hör bara hur hon plötsligt exploderar därunder stallet, först i ledet förstås - och gissa vilka som står i andra led och hoppar och skäller ? Nej, jag antar att ni inte behöver mer än en gissning - ja, rätt, de vita rackarna, bägge två, som två jakttokar, kanske ska jag ta med dem till grytträningarna i Alunda? Men det klart att jag badar och pudrar dem först, men så förvånade tränarna skulle bli att se dessa små sockervadd fara som terriers i gångarna - de går i retur till Norge så fort posten öppnar imorgon 😘😚
 
Men så fick jag äntligen komma iväg på ett medelpass, tröttsamt, trevligt och trångt, halva Uppsala skulle  träna ikväll, Pernilla, en helt ny tränare, positivt och tufft... 
 
Och imorgon kickar vi igång veckan närmare semester och återhämtning, som jag längtat... 
 
Och här under vårt fina stall/vedbod/förråd boar en grävling eller grävlingsunge mellan varven och varven var ikväll... Zirhie intar frontlinjen, Tuva och Tekla intar andra position... matten är inte glad, de åker tillbaks till Norge imorgon så fort posten öppnar... 😘 😚

🤗 Vilket härligt häng vi haft här idag...😘

Ni som hänger här ibland vet hur mycket jag uppskattar sovmorgon och förmiddagar i mjukt och lugnt tempo, även om jag inte kan sova till kl 10 längre, det ändrade jobbet på Södertörn, sedan 2015 är det bara att gilla läget och gå upp med tuppen i de flesta vardagar, det går liksom inte att ändra tillbaks helt och hållet till livet som nattmänniska... 🙃 men jag saknar det allt som oftast... fast jag byter ogärna bort bästa jobbet för att få sova på morgonen 😘
 
Nåväl, vi bestämmer oss för en långpromenad trots att det kräver lite kreativitet nu när det har flyttat in nya grannar i plommontorpet, som vi alltid passerade på långpromenader tidigare, men nu var höet slaget på alla möjliga åkrar och vi kunde njuta både ängar och skog... 
 
Så fortsätter sommarens planer i vidareutbildning, i hotellbokningar och förfrågningar till domare och arrangörer, nu är jag redan framme i mitten av augusti, strax innan dagen D, dvs. då Petra och David gifter sig, så himla häftigt det ska bli... 
 
Tar en vända till stan, handlar tuggpinnar och annat pyssel och plötsligt är klockan fyra och snart dags för mat till flocken och dagens avslutande promenad i strålande sol, så ljuvligt, vi avslutar lördagen med en massa häng, med soffhäng, med bordshäng, med skogshäng (tänk att Instagram översätter skogshäng till skogshöns) ja, det gäller att se upp 💜😉
 
Så otroligt vackert det är ute nu, jag njuter verkligen sommarens vackraste vägkanter och noterar att detta är en tid i övergående, passa på att stanna upp och stanna till...
 
Fantastisk grönska... och precis här hänger vi dagar i juni 2018... 
 
Men inte var det väl en obligatorisk närvaro på dagens långpromenad, undrar Tekla och Tuva, jo, det var det faktiskt, svarar matte... 
 

Ok då, men varmt och långt och jobbigt blev det...
 
Grythäng blev det också, javisst, vi föder upp grythundar men det är inte dom som tränar gryt härhemma under altanen... 
 
Nej, det är de vita som älskar att gryta runt och smutsa ner sig... hm...
 
Fina Zivhan ger inte upp - undrar om det finns något mer ätbart innan kvällen... 
 
Vi njuter förstås sommarkväll och soffhäng... 
 
Tekla i sitt esse, gråmelerad och i händelsernas centrum, bordshäng förstås...