🍁 Om svampställen och andra hemligheter... 🍂

Vilken skön lördag, börjar med att plocka alla kantareller som växer på "våra" ställen, så nu - nu är ni välkomna att leta svamp i vår skog... ja, svampställen och andra hemligheter delar man inte med sig av... terrierna och husse gick åt ett håll och jag, svampkorgen och de vita åt ett annat, så praktiskt med bichonerna, stannar och väntar intill medan jag plockar svampen... perfekt teamwork...
 
Avverkar en massa ärenden i stan, ny perkulator, först på MediaMarkt, sen på Elgiganten, noterar att "hela" Uppsala ska köpa teknik och hushållsapparater idag... försöker äta lunch, handla, planerar ännu en fin "kräftskiva" bara maken och jag... 
 
Promenerar i massor, planerar i massor, det är ju aldrig så att jag är ledig helt, nej, det är jobbansökningar, planeringar inför kommande vecka och den fantastiska kursen Idéhistoria vid Uppsala Universitet...
 
Men skogens guld är inte våra fina kantareller, nej, det överskuggas hela av livets guld, av bästa gograbbarnas Alex och Tobias som facetajmade idag, fyller hjärtat och livet med allt... puss alla älskade ungar... egentligen behöver jag inte alls jobba för att fylla tiden men meningsfulla aktiviteter... 
 
Har en syster som är extra allt, som är närvarande i allt och alla - i företag och kunder, i hästar, i gård och bestyr, i barn och barnbarn, i syskon ... där står vi oss helt slätt - brorsan och jag - pratar med pappa idag och hör att att det är taklagsfest på lördag och gissa vad - är det inte syrran som ska dit och fixa maten... 😘😚❤🤗😏
 
Tack och lov för dagar i fantastiska höstattribut, färger, värme och sol...
 
Gratis är gott - så fin svamp jag plockade idag...
 
Team Bombax i finfina löv...
 
Det är något med höst ändå, som gör något med själen... det är något med att bo i Lundbo i Skuttunge, något som gör att jag ofta blir "sammankallande" - glädjande nog har jag ikväll sammankallat en supertrevlig konstallation av grannar, tänk vad vi gläds åt det!!!
 
 

🤗🤸‍♀️ Ett liv i balans... 🏋️‍♀️😉

Det är inte alldeles självklart att livet ständigt är i balans, men det borde vara det för hälsan och själen och för välmåendet, det finns inga undersökningar som motsäger detta... 
 
Men man måste jobba på det, på liv i rörelse, i familj, i kärlek, i vänskap, i kultur och samhällsengagemang... det går helt enkelt inte att luta sig tillbaks och tänka sig att livet "drabbar" en aktivt... 💜 😚
 
Jag kämpar på med balansen och inser idag att jag inte hunnit alls vad jag önskat, prata med kära syster yster, inte heller med pappa, jag har ju så mycket jag vill berätta, så mycket jag vill lyssna, inte heller har jag varit hos mina finaste guldpojkar som verkligen är livets guld, men vad gör jag då? Jo, jag fokuserar på salstentamen till Ämneslärarna som precis startat sin utbildning, jag svarar på ett vattenfall av mail där "alla" vill ha ett förtydligande av "allt" ... tänker att jag måste utveckla manualerna så de blir lättare att tolka till nästa termin...
 
Tänker att jag måste få balans mellan jobb och privatliv, gläds åt att kunna träna på eftermiddagen idag och tänker mitt i träningen, när kan jag träna nästa gång...  🤸‍♀️🏋️‍♀️balans... 
 
Vi faller nöjsamt ihop efter flera promenader i skogen, efter att ha säkerställt att våra svampställen fortfarande inte har upptäckts, efter att de vita nu är vita igen efter besök hos Anne ... dagar i balans... 
 
Så vacker och tilltalande flugsvampen är, så giftig och farlig... vi njuter skogspromenader... 
 
Och de vita blev vitare idag efter bad och klipp hos bästa Tovan i Björklinge... kram💜👍
 
 

😘 Om kära återseenden och alldeles för snabba avslut, om dagar på bästa jobbet... 🤗

Vilken himla fin bonusresa till jobbet det blev idag, satte mig i lugn och ro på 10-tåget, packar upp datorn, fördjupar mig i jobbet och så knackar någon på bordet och in kliver Eva-Maria, vår första granne här i Lundbo, och bästa, tänk vad vi har saknat dem sedan de flyttade 2012, det har ju redan gått 6!!! år, men för rättvisans skull måste jag säga att både nuvarande och förra familjen varit supertrevliga... Men vilket kärt återseende, så mycket att prata om och att ta igen, så härligt gemytligt och den snabbaste resan till Stockholm hittills 😘
 
Ja, det blev starten på en helt fantastisk torsdag i september, anlände arbetsrummet, ser tacksamt att alla rulltrappor går dit jag ska, möter fina förskollärarstudenter resten av dagen, först i seminarium 7, där vi diskuterar de didaktiska frågorna i förskolan i ljuset av våra pedagoger, vi slår följe med Dewey, Ellen Key, Vygotskij, Rousseau, Fröbel och Mary Wollenstonecraft, filosofer, pedagoger och tänkare från alla världens hörn, i helt olika kontexter men ändå med tankar i samma riktning... 
 
Men sen är det (redan!!!) dags för det sista seminariet, det som ska examineras och jag hänger inte riktigt med, denna kurs är redan slut, hur gick detta till? Så roligt som jag har haft med dessa studenter och så är det redan över... Och i övergången mellan seminarierna fick jag träffa mina fina studenter från i våras som jag hade termin 1, ska inte du ha oss snart igen, Monica, värmer mitt lärarhjärta ❤
 
Noterar att jag har helt underbara kollegor, skrattar när en av dem säger till mig: nu har jag önskat inför vårens bemanning - att bara ha förskola - haha, svarar jag - det har jag med - ja, det är något med förskolan och dess pedagogik... där vill man stanna  😘
 
Men dagen slutade långt ifrån där, vid fyra var det dags för mig att starta höstens VFU-kurs för förskollärare som går sista termin och döm om min förvåning när jag äntligen får återse min grupp som började våren 2016.  Jag rabblar namnen som flytande vatten, minns varenda handledare, minns när de fött sina barn, skojar, skrattar, njuter och trivs... en dag som stannar i mitt hjärta... 💕
 
Naturmaterial, vilket fint material att uttrycka sig med... vilket pedagogiskt erbjudande...
 
Kom "barn" och hämta material från naturen och gör ett självporträtt, se så fint... 
 
Så fiffigt... 
 
Kreativt och fint... 
 
Låt barnen måla i alla möjliga material, vilket fantastiskt pedagogiskt erbjudande... 
 
Glöm papper och penna, erbjud pasta, skruvar, tussar, plastfolie... 
 
Tänk nytt, tänk måla under bordet... 
 
Reflekterar allt i vacker solnedgång på väg hem... vilken fin inramning... 
 
Varvar ner i "innersvängen" med flocken och följer solens nedgång.... 
 
Hundarna var också nöjda med dagen, inte minst Tekla, t.h. som får tokspel på kvällspromenaden...