❤ Man återvänder alltid till vardagen igen... 😚

Efter tid i hatt och latin, i Göteborg, en plats i mitt hjärta, i vänners och närmaste familjens närhet, så landar man tillslut på "alla fyra", man återvänder (om än ofrivilligt) till vardagen igen... även om känslan "sitter i" och stannar kvar, men vardagens grådis bryter in och tsunamin i mailboxen pga. tentor och allt runt om kring den "stora" kursen Ämneslärare förändrar dagens planering, öppnar, som sagt, mailboxen och stannar där, i princip resten av dagen... 
 
Men jag byter också tassar idag på pärlan, från sommartassar till finaste vintertassar på en av de mest professionella anläggningar jag varit på sedan Däckia i Hudiksvall för massor med år sedan, på Bildemos nya anläggning i Uppsala - så superproffsiga, däcken är bytta på mindre än fem minuter, jag behöver inte vänta, eller beställa tid heller för den delen, jag har valt att vara platinakund med alla dess förmåner... supernöjd med det... 
 
Vi tittar förstås till valpar och tikar, vi promenerar och klagar på vädret, vi noterar att det är snö på SMHIs 10-dygnsprognos och tänker tillbaka på den 9 november 2016, då det kom nästan en halv meter snö i Stockholm - då var jag där, mitt i snökaoset, alla tåg åt alla håll och kanter var inställda, visste inte om jag skulle komma hem men SJ hade satt in ett tåg vid 19:00 till Uppsala, vi stod som packade sillar, hela eftermiddagens resenärer skulle hem, folk svimmade, det var kaos... nej, detta glömmer vi aldrig - och vilken tur att CG hann hem från England med importerna Zhimon och Zivhan, och vilken tur att handledare och opponenter satt på samma tåg på väg till Göteborg två dagar senare, kraftigt försenat, inför mitt slutseminarium ... 
 
Vi varierar våra promenader, vi gnäller på väder och underlag, vi fryser om händerna och klagar av oss i takt med raska steg och glada hundar... 😘😊🙃
 
Zirhie står och funderar om hon ska gå in redan eller om hon ska ta sin vanliga runda runt Lundbo först...
 
Jag kan verkligen njuta av min bilresa till jobbet dagar som igår, måndag, då solen slår följe och allt flyter fint, drygt 1,5 timme och ledig parkering... en dag som börjar på topp... imorgon åker jag dock kommunalt... och njuter lika väl av det... ❤
 

🎩 Om dagar i hatt och latin... ❤

I hatt och latin, ja, det präglar känslan i kroppen, så fantastiskt, vilken upplevelse, promoveringen i Göteborg, långklänning och högtid och kröningar i latin...
 
Vilken lyx att de närmaste fanns på plats, att fina handledare Inger kunde (och ville) dela dagen med mig och familjen... 
 
Är kvar i Göteborg i känsla och tanke, i långklänning för första gången i mitt liv, i vingliga höga klackar, i underbar hatt och hattmakare, i en ceremonimästare som slår alla rekord (kanske borde han var stå-up-komiker i stället - eller inte)... varför tar allt slut alldeles för fort... 💜
 
Zarha (och CG) valpar för fullt dag och natt, finfina P-kullen är här, två hanhundar och en tik, långdraget och tröttsamt för alla inblandade, jag tar bilen till jobbet och närvarar i möten från bittida till sent... men smidigt ändå, kommer hem strax efter sex... landar på köksstolen och njuter minnen - i hatt och latin... 
 
 

🎩 Promovering - del 2 🎩

Taxin körde ända fram till entre 8 och foajen till kongresshallen var redan full av förväntansfulla nyblivna doktorer och andra personer som skulle delta, inte minst fanns Linus och hans ceremoniorganisatörer på plats, som jag tidigare skrev, var organisationen helt fantastisk och allt flöt på trots att vi inte övat mer än en gång...
 
När alla gäster satt sig så tågade vi in i kongressalen i särskild ordning, universitetsledning, jubileumsdoktorer (som firar att de doktorerade för 50 år sedan!!), hedersdoktorer, promotorer och andra gäster och så vi som skulle promoveras förstås, vi var nog över 200 personer som skulle inta scenen... ja, det var verkligen magiskt... 
 
Så inleddes en väldigt traditionell ceremoni med att ära och hedra både jubileumsdoktorer, hedersdoktorer och nyblivna doktorer, det mesta sades på latin, det nästan snurrade lite i huvudet när det, efter nästan 3 timmar, var dags för min grupp att resa sig och gå på röda mattan, ta emot diplomet och gå vidare till en "högre" dimension... högtidligt... 
 
Sedan håller promotorn ett avslutade "lycka-till-tal" till doktorerna vid dennes fakultet, vi reser oss upp, håller hatten ovanför huvudet, väntar tills fanfaren är spelad och sätter sedan på hatten... allt detta varvades med musik och dans och avslutades med vacker körsång... och mingel förstås... 
 
Familjen och min fina handledare Inger, samlades och tog oss till Clarion Hotel Post för en fantastisk middag... kvällen avslutades i lite nattsudd med spel hemma hos David och Petra... så tillslut åkte hatten av... 
 
 
En selfie med Johanna blev det på spårisen till restaurangen... observera att jag valt att ha hatten "lite på sne" och inte direkt ner i pannan ... 😘
 
Johanna tog ett kort över hela scenen, jag sitter längst ut, om ni zoomar in den röda kjolen så kan ni ana mig, jag sitter bakom men vänder mig precis bort... 
 
Här sitter vi och väntar på maten, min fina handledare Inger och jag, du ser trött ut, säger Inger, ja, det är inget att retuschera bort, det är så sant, så sant... 
 
Och så fick vi in en fantastisk fin förrätt, pilgrimsmussla... 
 
Jag tror jag drog vinstlotten när det gällde kvällens huvudrätt, se vilket fantastiskt fint skaldjursfat! Och allt var bara till mig 😘😊😮 och visst, inte orkade jag allt själv, varsågoda att smaka ... 
 
Och visst klär hon i hatt, Johanna, vilken tur, eftersom det är hennes tur nästa gång ❤ fina David i bakgrunden, Petras make 
 
Hade bokat ett tidigt tåg på lördagmorgonen och hinner landa i detta fina landskap med allt, men ändå inte... det tar nog tid innan jag kan smälta detta, om det ens går... 💚💜