🌞 Som om vintern höll andan ett ögonblick... 🌟
Inledde denna korta söndag med att ge mig ut i skogen med blod och klövar för att lägga två anlagsprov. Det var en underbar morgon där solen gjorde mig sällskap likväl som vårfåglarna kvittrade oavbrutet. Så här kan jag gärna fortsätta ha det. Tänk vad jag längtar vår! Och så himla mycket livskvalitet jag har när jag får ge mig ut i skog och mark och bara njuta. Det var plusgrader ute och alldeles vindstilla. När jag var klar med spåren njöt vi skogen ännu en stund med hundarna denna gång.
Strax före kl. 12 kom spårhundarna och först ut var en långhårig Collie, duktiga Alice, snart 10 år, hon kämpade på och lyckades med bedriften att ta sig helt självmant till spårslutet även om hon tog ett par omvägar. Jätteskoj att få pricka in Godkänd på protokollet. Sen var det dags för den energiske Sheltiehanen Alfons som tog an spåret ganska direkt och arbetade oerhört effektivt och noggrant genom hela spåret ända fram till spårslut. Här kollades bara någon gång om matte var med eller inte, "annars klarar jag det här själv" tycktes hans attityd. Ett klockrent arbete och så roligt att få dela dessa fina stunder med hundar och hundförare. Kaffe och hembakat passade utmärkt som avslutning på inledningen av årets spårsäsong. Nu hoppas jag på barmark så jag kan fortsätta säsongen. Anlagsprov kan anmälas redan nu på helger. Öppen klass är jag ännu lite restriktiv med eftersom jaktlaget ska jaga hjort i februari på helgerna.
Tog en utflykt med pärlan runt om på Uppländska småvägar och slog sönder ett par timmar och plötsligt började det snöa för fullt. Blev ett helt annat väder än förmiddagen fram till halv ett bjudit på. Från härliga vårkänslor och spårmark till full snöstorm och kyla. Burr. Det var som om vintern höll andan medans jag lade och gick spåren idag. Nu är det en cm snö i skogen. Vilken kontrast.
Jag nöjde mig dock inte med det idag utan valde att avsluta med ett nytt pass på Friskis, EMD, ett danspass som jag tyckte var sådär. Synd, jag som älskar att dansa. Kunde mentalt planera morgondagen dock, både till och från och under passet. Nu är det gjort och det känns skönt efteråt, men nästa gång blir det nog ett medelpass trots allt.
Men nu, hörrni, nu får det allt lacka mot måndag och en ny vecka, ny månad, nya utmaningar och ny kvalitetstid på jobbet... vi kan bara hoppas att vintern fortsätter med sina andningsuppehåll så ofta det går... så lev väl, lev ett med naturen, lev viltspår och håll andan med vintern...
En underbar morgon för start av årets viltspårsäsong, solen och fåglarna höll mig sällskap...
Jag log tacksamt för det fantastiska privilegiet att få vakna en tidig morgon i januari och ha möjlighet att gå ut i denna underbara skog och bara njuta - bara jag och naturen... oslagbart...
Zarha behöver verkligen promenader i frihet... hon är en helt underbar liten hund med hur mycket positivt temperament som helst... passar perfekt in i Team Bombax...
Fina och roliga Zarha, här-kommer-jag-hunden, lever mer högt än lågt, hoppar upp i knän, öppnar grindar, lever halva sitt liv på bord och i fönsterbleck... och ännu håller vintern andan...
Så himla kul att en välmeriterad tik på snart 10 år plötsligt ger sig själv en helt ny karriär och fixar den med bravur... Grattis duktiga ni!
Men jag tror Alfons toppade dagens prestation trots allt, satte ner nosen vid spårstart och sen lämnade han i princip inte kärnan förrän han var i mål. Superkul att få vara en del av det... och ännu håller vintern andan... men sen kom snöovädret...