Ms Monica

Kan man någonsin sätta sig ner och säga att nu har vi utvecklat klart för den här gången, nu får det bara rulla på, nej, det är som en trappa utan slut, när man nått ett trappsteg så ser man nästa och så fortsätter arbetet framåt, ibland är det höga trappor som är lite besvärliga att ta sig upp på och mellan varven är det små steg som är lätta att passera... 

 

Man kan väl säga att vi på förskolan nu nått mål och passerat mål dessutom, men när vi nått det sista trappsteget inom projektet så ser vi hela tiden nya att ta oss upp för... och nu är det dessutom riktigt roliga trappsteg... att barnen kommer och kramas är ju bonus, nu känner de igen mig och vi lär oss varandras namn allt eftersom... här trivs jag verkligen... ☺️

 

Avrundar med en reflektion med rektor innan jag beger mig vidare mot frissan där klipp och färg står på agendan... glad och nöjd rullar jag hemåt med lite nya färger i håret... trafiken är snäll och jag kör hem på drygt en timme... kom sen på att jag glömt att tanka, så det sinkade mig lite på hemvägen... 

 

Men nu är jag hemma, hundarna var redan rastade och matade så jag kröp in i köket och satte mig en stund på köksstolen för dagens reflektion... det mulnar på ute och jag måste säga att vi har haft superväder på våra viltspårkvällar... igår var inget undantag... supertrevlig kväll med duktiga ekipage och utmanande spår...

 

Nu är det bara tre kvällar kvar för säsongen... oj, vad fort det går...