đ Enkelrum eller dubbelrum...đ
Ăntligen har man hittat orsaken till makens höga sĂ€nka, en inflammation som sitter i en tidigare operation av en aneurysm... som tur var fick CG besök av vĂ€rldens bĂ€sta lĂ€kare (samma som jag har haft och som jag hade turen att trĂ€ffa i mĂ„ndags pĂ„ mitt Ă„terbesök), som tar hand om alla pĂ„ bĂ€sta professionella och omsorgsfulla sĂ€tt och som pedagogiskt och sakligt förklarar hur saker och ting förhĂ„ller sig..
Â
LĂ€karen ringde till mig pĂ„ förmiddagen och jag kunde berĂ€tta att vi nyligen setts och att jag Ă€r hustru till hans nuvarande patient... han kommer att flyttas till avdelning xx sa han, idag eller imorgon... och det Ă€r bra för CG har inte haft vĂ€rldens bĂ€sta rumskompisar, den första han hade skrek och lĂ€t hela tiden, den andra pratade högt i telefonen eller om det var för sig sjĂ€lv, den tredje hade TVn pĂ„ med högt ljud (inte i nĂ„got fall kunde vi prata i telefonen normalt) och den fjĂ€rde (den som han hade idag nĂ€r jag kom) gick omkring och försökte prata danska med oss...Â
Â
SĂ„ tacksamt nĂ€r han flyttades och fick ett helt eget rum med superfint badrum och dusch, fĂ„töljer dĂ€r vi kan sitta och prata, eget handfat dĂ€r man kan hĂ€mta vatten och stora fönster med fint ljusinslĂ€pp... och den som öppnade för mig nĂ€r jag kom pĂ„ kvĂ€llens andra besök var just den lĂ€karen, vĂ€rlden Ă€r liten ibland sa han, sköt om er... hela dagen har handlat om CGs nĂ€sta steg i behandlingen...Â
Â
Och sĂ„ fick jag ocksĂ„ en tidslinje av vĂ€rldens bĂ€sta lĂ€kare vilken inte gav utrymme för i princip nĂ„gra aktiviteter alls i augusti, jag bokade dĂ€rför av allt, att döma i Sventstavik Ă€r inte aktuellt, att Ă€ta lunch med vĂ€nner nĂ€sta vecka i HĂ€lsingland Ă€r inte aktuellt, att trĂ€ffa kollegor i Dalarna föll bort, att döma i Sala nĂ€sta helg Ă€r inte heller aktuellt... nej, livet kom mellan ... đ
Â

Tack och lov för mina nÀrmaste - Tuva och My...
Â

... och Tekla... de tar mig ut i skogen, fĂ„r mig att skratta och ger sĂ„ mycket villkorslös kĂ€rlek... vad skulle man göra utan sina hundar... och visst mĂ€rker de att nĂ„gonting Ă€r annorlunda hĂ€rhemma... đ