Ms Monica

...men eftersom CG ligger på sjukhus och det var osäkert hur långt hemifrån jag kunde åka, så var jag tvungen att avsäga mig även denna utställning, det är andra året i rad som jag först tackar ja men sen får jag avboka för att livet kommer emellan...  

 

Men det har gått bra ändå idag, jag bestämde mig nämligen för att i stället ha en spårdag härhemma och den blev speciell, för det första kom det tre Tollare på förmiddagen som dessutom kände varandra, utan att de hade en aning om varandras närvaro... hur stor är den sannolikheten... sen blev det SM-spår då samtliga spår korsade varandra och till och med på flera ställen... en klöv blev faktiskt kvar i skogen, vi försökte leta upp den med ljus och lykta och använde även eftermiddagens ekipage för att söka, men icke, den hittades inte... 

 

Så fortsatte eftermiddagen med spår för hela slanten och jag kan säga att jag var genomsvettig innan dagen var slut, snacka om att fotleden har tränat, vi har gått över stock och sten och rishögar, backar och kullar, gropar och rötter, fötterna balanserar hela tiden genom fotledens rörlighet och jag är så imponerad över hur bra det har gått, jag har i alla fall gått i nästan 5 timmar!

 

Så att landa på köksstolen var kvällens alternativ... en kort blogg som avrundning på helgen...