Ms Monica

Dagar i kristider sätter hjärnan i fullt snurr både dag och natt, inte bara i uträttandet av jobbet, nej. även helt existentiellt, i allt... jag är idag inne på internatets andra dag ... det är egentligen T:s dag för han håller i modul 3 och 4, men jag är också involverad eftersom jag ska återkoppla samtliga rapporter för modul 3 och 4 för att utjämna belastningen på internatet...

 

Och när jag ser på formen för vårt arbete i närtid så tänker jag att det egentligen passar mig alldeles utmärkt att "hänga" med datorerna i princip hela dagen, vi kickar igång dag 2, följer upp dag 1, stämmer av vid 2-draget med Zoom och fortsätter förberedelser inför den sista digitala internatdagen imorgon... men som jag alltid hävdat, digitalt jobb är osynligt jobb... för visst ser det ut som att jag sitter och spelar spel, googlar, kollar film eller lyssnar på poddar? 😏

 

Att sitta framför skärmarna är för mig faktiskt trivsamt, antar att det är lite galet, men datanörd blev jag väldigt tidigt i mitt liv... redan i slutet på 1980-talet... jag började arbeta (tillfälligt) på administrationen på Landstinget i Uppsala Län... och där stod en dator i ett helt eget rum - och ingen vågade komma i närheten av den (tror den kostade runt 60000 kronor) - utom jag - men inte i "dagsljus", nej, jag stannade kvar på kvällarna och grejade med den, full av förundran och inspiration... och tänk vad det blev betydelsefullt för mig - i princip i resten av mitt liv - jag lyckades dra in 2 tjänster tack vare PCn, jag digitaliserade en stor del av personalarbetet redan då, jag fick möjlighet att börja undervisa i "livet med PC" också (bara det är värt en egen blogg) dvs. i slutet av 1980-talet (men kära värld, jag var väl bara 10 år då 😄)

 

Och idag, några "få" år senare, sitter jag här helt hemtamt med alla fyra skärmar... så hemtamt, som sagt...

 

Vågar fortfarande handla i Björklinge, njuta Skuttungeskog, men dock inte att planera in några viltspår... vi följer rekommendationer på stort allvar... vill att vi ses på andra sidan Corona... älskade familj och nära vänner och trevligaste viltspårsekipage ...  ni vet alla vilka ni är 💕💛💜🖤