Ms Monica

Tänk, säger jag till CG, tänk om Britta och Ida placeras ut på foder, hur lugnt får vi inte då? Med gammelfian Zirhie, 10 år, med två Bichoner och sen inget mer... vi stannar upp och tittar på varandra och förstår samtidigt att det är en helt omöjlig ekvation...   😊

 

Hjortarna har flyttat tillbaka till vår skog, där de inte varit på minst tre år i alla fall, men nu är de tillbaka i full kraft, ett 25-tal oerhört vackra djur... och förstås ett 25-tal igång-triggare för Britta och Ida, inte minst Ida... idag på förmiddagens promenad hade de precis gått över vår "vanliga" stig så plötsligt skrek Ida och Britta blev nästan lika galen fast på ett tystare sätt, CG hade Ida och Zirhie i koppel, som vanligt... 

 

Och Zirhie blev superirriterad på Idas utbrott, ja, det blev panik i spåret helt enkelt... pust... vi fick vända och ta en annan väg helt enkelt, senare mötte vi grannen som frågade om vi hade mött ett vildsvin (haha, Ida lät alltså som ett vildsvin i sin jakt-galenskap 😄)

 

Men ändå, hur lugn hade inte promenaden varit med två vitsuddar och gammel-Zirhie... är det så att snygga hundar är bråkiga hundar, frågar jag maken, han svarar att en av våra gamla terrierspecialister faktiskt skrivit en artikel om just det, om tuffa temperament och snygga visningar på utställning... dvs. hundar med "mycket" temperament som visar sig snyggare... 

 

Och vad blev dagens konsensus - jo, att vi får helt enkelt gilla denna ekvation, det är ju just den som ger oss livskvalitet och lycka i vardagen... dessa galenpannor, Britta och Ida... kanske skulle vi inte behållt två jämnåriga ungdomar hemma samtidigt? 💕😉