Ms Monica

Det blev en annorlunda och tänkvärd helg i Ransäter i år, inte minst pga. den 30-gradiga värmen och omsorgen om hundarnas välmående. det blev en fantastiskt trevlig dag med borderfolk, en del som man inte alls ser så ofta... så tycker jag särskilt det är i Värmland, för här träffar man de trevliga norska uppfödarna också 😘

 

Ransäter är en utställning som är svår att inte besöka, det vackra värmland från sin bästa sida, speglad i Klarälven alldeles intill... så fint... mitt första minne är från 1993 då vår finfina Bombax Tellus, född 1990, blev bäst i rasen och erövrade sitt första cert... Sedan följde B Fitzpatrick efter med BIR, senare B. Zomebody och så Fitzpatricks son B. Gustav Giovanni BIR och cert... raden av vinster har varit strålande i Ransäter och vi har satsat på det ända fram till 2011, då förändrades hundlivet och hundvärlden för oss... 🐾🤗

 

För 2011 blev jag klar utställningsdomare och valde bort att ställa i Ransäter för att gå elevtjänstgöringar i begynnelsen av domarkarriären... 💜 jag bodde på Munkhotellet (men sen dess tror jag att det legat nere? Läste dock häromdagen att det ska öppna igen, efter 8 år!)

 

Ja, minnena är många, inte minst den årliga och fantastiska syskonresan som gick till vackraste Fryken i Värmland för två år sedan... ej heller är vattenlägret vid Frykens strand glömt, när jag fick vara gäst vid Portugisisk vattenhundsklubbens årliga arrangemang - när man gästar Värmland så vävs upplevelserna in i kropp, själ och minnen... 💕