Ms Monica

Jag har varit i Hälsingland ett dygn, från tisdagen den 6 januari till onsdagen den 7 januari. Man kan flytta på en massa saker i kalendern men skolutvecklingsdagar med hela personalen är omöjligt att flytta på, det ligger i schemat på årsbasis och är anpassat till gymnasieungdomarnas schema som i sin tur är hugget i sten, sen kan annat hindra eller påverka möjligheten att komma fram, till exempel snövarningar på både gul, orange och till och med röd nivå... 

 

Vi startade mitt på dagen i tisdags och knallade på norrut, det var mycket snörök och inte så lätt att se, men med långsam fart och rejäla avstånd så gick det bra, tror vi körde i högst 70 km/h... vi höll koll på trafikinformationen hela tiden och såg olycka efter olycka rapporteras både norrut och söderut på E4 och runt om på Hälsingekusten och Gästrikekusten... vi blev omledda de sista milen pga. en olycka som gjorde att vägen stängdes av... 

 

Under resan upp jobbade jag för att få en plogare att hjälpa oss med plogning till stugan, kl. 16 kunde vi sammanstråla och komma överens om plogning, pust... sen fortsatte vi mot Hudik, där goda vänner pysslat om Lilla My under tiden vi var borta... My blev hysteriskt lycklig så vi kunde bara skratta, hon sprang som en toka fram och tillbaka mellan oss och "barnvakterna" ... som för att visa att hon älskade oss alla ❤️ tusen tusen tack för er hjälp med My ❤️

 

En kopp kaffe och en hembakt saffransbulle senare fortsatte färden mot Ljusdal, då hade My äntligen fått träffa sina vita kompisar också och lyckan var total... snöandet fortsatte men fortfarande var det körbart, hamnade bakom plogbilen hela vägen till Ljusdal och var säkrade fram därmed... 

 

För att göra en lång resa kort så fick vi härlig mat på restaurangen mittemot stadshotellet, vi hade fint rum, hundarna var, som sagt, lyckliga och pulsade glatt (läs My) i snön... vi skulle förstås aldrig ha hamnat här om det inte vore för att stugan är igensnöad... så inget ont som inte har något gott med sig... men tyvärr kommer det nog vara den första och sista gången, för nog föredrar vi Borka ändå och hoppas att denna snösmocka aldrig mer ska sätta stopp för att vara där... 

 

Senare på kvällen fick jag höra att kollegan från Högskolan Dalarna också valde att landa på hotellet pga. vädret, check då vet vi ju att vi är framme bägge två... 

 

En härlig förmiddag på skolan om kollegialt och professionellt lärande, om samtalsmodeller och samtalskonst, men en hemsk resa hem i orange varning där man inte såg något, tacksam för hemkomsten till slut, men för sent för att åka till Uppsala för att ventilera, tur jag har en klok och proffsig kollega som fixade detta åt oss!

 

Så det blev en spännande morgon idag att ta sig fram på våra små vägar häromkring, nästan lika varje år, men i år nästan värre, när allt bara är vitt... kom till jobbet ca 10 minuter sent efter buss i diket och oplogade vägar... men totalt sett en bra dag på jobbet, god lunch på slottet och trevligt att se kollegorna igen...