Ms Monica

Härliga kast i livet mellan jobb 24/7 och så dagar i hundupplevelser, inte minst valparna förstås, de har börjat få lite mer egen vilja nu och protesterar högljutt om de blir instängda för länge i sin natthage, imorse var jag uppe kl. fyra och öppnade upp och serverade frukost... sen blev det tyst och jag kunde somna om... gissa om jag sov djupt när väckarklockan ringde halv sju... jag snoozade en stund innan jag gick upp... 

 

Jag började dagen redan halv nio i en fantastisk fin rektorsgrupp i förskolan där dagens tema blev personligt och känslomässigt... det är vår 6e handledning, men första gången vi blir så här känslosamma och personliga... innan vi avslutade efter ett fantastiskt samtal, önskade rektorerna att få prata mer om rektors roll som person de sista två gångerna till våren... vilken bra idé... 👍

 

När samtalet var avslutat började jag packa mina väskor för att påbörja resan mot Norge... jag ska döma där i dagarna två och alltid när jag ska resa långt och länge ångrar jag mig först att jag tackat ja, men när jag nio timmar senare kliver in i ett superfint hotellrum, äter en god gryta med ett gott glas vitt därtill, så är jag ändå så nöjd och glad att jag verkligen tackade ja och att jag nu lyckade ta mig över respuckeln eller hur jag ska uttrycka det, ni hundfolk förstår precis vad jag menar... 🎈

 

Och lika glad blir man när nästa inbjudan dimper ner i inboxen... 🧡

 

Så efter en fantastisk promenad i strålande sol och vitt snötäcke som verkligen gnistrade överallt, på träden, i dikeskanterna, på vägarna och stigen (som dock inte går att få med på en mobilkamera) så stängde jag mina väskor och vi begav oss av mot Arlanda terminal 5, där det gick på mindre än 10 minuter att ta sig fram till gaten... trassligt blev det dock då jag glömde min mobil i säkerhetskontrollen, hjärtat hoppade lite de minutrar jag insåg att jag tappat bort den och till jag såg den ligga på en av diskarna i säkerhetskontrollen... det är en hund på bild, sa jag till mannen, vad heter den, svarade han, Zirhie, sa jag och så skrattade han, jag bara skojade sa han och gav mig telefonen, tack o tack 💜

 

Flygresan märkte jag inte så mycket av, jag lutade mig tillbaka och så var vi framme i Oslo, där yrade jag förstås runt (som jag brukar göra på den flygplatsen) innan jag tillslut hittade rätt plats att möta upp på... sedan rullade tillslut taxin iväg för två timmars körning till Sandefjord, vi klev ur, checkade in och öppnade dörren till ett superfint rum med sittgrupper, köksdel och uteplats (synd att man inte kan använda den)... 

 

Ja nu är jag laddad faktiskt - ska få ägna mig åt mina absoluta favoritraser i helgen, barbichonerna imorgon och terrierna på söndag... nu ska jag ha kul... 😘😊