Ms Monica

Ännu ett år till ända och faktiskt känns det ganska skönt, vet inte om 2025 varit mitt år riktigt med tanke på vad som hände i backen i Borka den 30 december 2024 och tiden efteråt... åkte in akut den 1 januari då smärtan var intensiv och fick då besked att det var stövel och 6 veckors sjukskrivning, chocken kom som ett brev på posten, jag hade ju precis börjat komma igång efter operationerna i mina ben och rörde mig alltmer lättvindigt om man kan säga så... hela våren var bokad i viltspårets tecken så varje dag utan snö var en välsignelse, för ni ska ju inte tro att jag lät en bruten fotled hindra mig att göra det roligaste jag vet... kanske blev det också räddningen framåt... men har påverkat hela 2025 då jag ännu inte är 100 % bra... 

 

Tack och lov fylldes huset av två härliga valpkullar, H- och I-kullen födda bara med 10 dagars mellanrum, det förgyllde våren på alla sätt och vis... så vi fick njuta små underverk fram till mitten av april, bästa tiden på året att ha valpar absolut... och däremellan på en av de bästa resor vi gjort, nämligen den till Skottland som CGs födelsedagspresent, ett år försenad pga. hälsoskäl. Den resan satte sig i själen och jag kunde kasta kryckorna och gå för egen maskin och gick gjorde vi, i timmar i Edinburgh... 

 

Så närmade sig försommaren och plötsligt upptäckte jag alla utställningar jag blivit inbjuden till att döma och tackat ja till, jag var uppe halv fyra, för att resa, vid ett tillfälle var jag igång redan vid 2-3 på natten för att sedan döma en hel dag och äta domarmiddag på kvällen... kände till midsommar att jag kanske hade överansträngt mig något då jag dessutom jobbade för fullt fram till midsommar... nu ska jag planera 2026 bättre för att få balans i jobb och hunderiet... 

 

Och äntligen kunde vi ägna all tid i världen till att vara på den bästa platsen, Borka... och den underbara värmen gav oss chansen att åka runt och bada med hundarna på olika badställen, favoriten blev förstås Dellensjöarna och kaffegruset... vad de njöt (utom Tuva då förstås, som verkligen inte gillar vatten)... vi var ner på bryggan var och varannan dag och njöt mat eller bara en öl och hundarna var förstås med, de är lika välkomna ... ❤️

 

Så närmade vi oss hösten och det var dags att säga adjö till semester och välkommen hösttermin... med oss från sommaren har vi bra resultat på våra unghundar trots minimalt antal utställningar... det ger hopp om framtiden... och behöver också sättas i balans med hur mycket man ska döma och vara ledig för återhämtning... 

 

Så kom hösten med ännu en ljuvlig kull - de små J-valparna... lagom leveransklara till jul... CG hade fått äran att döma rasen på Stora Stockholm med ca 70 anmälda, han blev också uppvaktad och avtackad för sin gärning för rasen under många år... det var väldigt känslosamt och rörande...

 

...och vi packade så småningom resväskan för att bege oss vidare söderut till Gran Canaria och hotell Altamar i Puerto Rico och möts av ett fantastiskt väder... det får helt enkelt vara allt för i år... balans blir ordet att sträva mot för 2026...