Ms Monica

Vi närmar oss ledighet men inte riktigt än, det är en hel del planering inför början på nästa år, då vi har en hel del att göra inom de projekt jag är delaktig i, i Stockholm och Dalarna... och inte minst drar det "vanliga" jobbet i Uppsala igång redan den 7 januari... jag minns mitt jobb i Gävle för många år sedan, där var det vanligt att vi avslutade höstens bedömningar och annat i mitten av december för att sedan vara ledig fram till mitten av januari... lyx... men det vande jag mig av med när jag jobbade på Södertörn och hade förskoleprogrammet erfarenhet, där fanns inga lov, programmet rullade på för fullt oavsett... inga lov var heliga... 

 

Vi njuter av att barnvakta Joki men idag var det dags för honom att åka hem igen, men morgonen kantades av förberedelser och planeringsmöten, tekniken strulade så jag kom inte in på rätt länk, men efter lite krångel så löste det sig och jag var med på tåget... i mellanrummen så packade jag väskan för vidare resa mot Borka, husse var ute på promenad med flocken, och packade också inför veckan i Borka... 

 

Så gav vi oss äntligen iväg norrut i grått och mörker och jag jobbade lite på vägen upp, så finurlig tekniken kan vara ibland... vilket flyt att landa redan 14:40, hela 20 minuters andrum till eftermiddagens möte skulle starta, men ack så orolig jag blev när jag såg att nätet låg nera och routern lyste rött, fick inte igång det trots idogt omstart, efter två timmars telefonkö kom jag fram till supporten och kunde få igång det igen, pust... men eftermiddagens möte fick dock ske via en svajig telefonlina... 

 

Ljuvligt att se flocken dela njutningen av att komma fram till Borka, behöver inte ens sätta för kompostgrinden... bara att öppna bildörren och alla skuttar av glädje utan att lämna tomten... så myser vi kaminen och en kväll i soffan... 

 

Så avrundas dagen i en massa viktiga telefonsamtal som kommer exakt samtidigt - och jag kan inte avvisa något eftersom ett av dem är Tele2 som vill hjälpa mig med bredbandet... och ja, nu är allt igång... utom flocken och husse och matte, vi är nog på väg mot kudden snart... och vaknar i älskade Borka...