🍁 I en vilsam skog... 🍂

SÄ hÀrligt att fÄ hÀmta kraft i vÄr vilsamma skog. Det Àr alldeles tyst och lugnt, inga sommargÀster och Àn sÄ lÀnge inga jÀgare. Nu tÀnker jag att spÄrkurserna ska fÄ komma igÄng igen hÀr i slutet av oktober, efter första Àlgjaktsveckan. TÀnk vad jag lÀngtat och vilken kraft och energi de ger, viltspÄrekipagen...
 
Dagarna gÄr, jobbet rullar vidare, vÀrlden rullar vidare, vardagar som krÀver sitt och som i sin grÄa praktik ÀndÄ fÄr tiden att gÄ. Efter begravningen pÄ fredag kommer det nog att gÄ lite bÀttre hoppas jag. 
 
Nu Ă€r det Ă€nnu viktigare att uppsakatta och ta hand om varandra i dessa pandemi-tider. Att förlora en nĂ€ra anhörig (om Ă€n inte i Corona) vĂ€cker helt nya tankar och kĂ€nslor om liv och tid ❀
 
Vi försöker hitta ljuspunkter i tillvaron, igÄr var vi pÄ utflykt igen, denna gÄng till SkÀrgÄrdskrogen i UtvalsnÀs i GÀvle, en riktig liten pÀrla med underbar mat, Àven havet syntes det litet av trots dimman... 
 
Även i de grĂ„aste dagar Ă€r skogen det finaste vi har runt om oss... sĂ„ lugnande och tyst...
  
Ljuspunkter Ă€r hĂ€lsningar frĂ„n valparna i senaste kullarna ❀