đŸ„° En söndag i en konstig tid 2020... đŸŸ

Ja, det Ă€r en konstig tid, Ă„ret 2020, inte minst att förlora en Ă€lskad far, en pigg, frisk och aktiv far, alltid med glimten i ögat, som fortfarande Ă€r sĂ„ levande och nĂ€rvarande, som inte pĂ„ nĂ„got sĂ€tt borde lĂ€mnat oss redan ❀
 
Det Àr en mÀrklig tid i pandemi, i att trÀffa valpintressenter utomhus i oktober, frysandes utan kaffe, men ÀndÄ sÄ trevligt...
 
Tid att uppskatta att fĂ„ Ă„ka till jobbet pĂ„ BlĂ„senhus imorgon, att fĂ„ trĂ€ffa kollegor - pĂ„ avstĂ„nd ... 💕
 
Pappa tillsammans med Vilja, fotot togs i somras... han berĂ€ttade att han varit dĂ„lig ett tag men berĂ€ttade aldrig vad det handlade om, men nu vet vi, hans hjĂ€rta var dĂ„ligt och det Ă€r mĂ€rkligt att det orkade med hans enormt aktiva liv, i snickarboden, i skogen, med ombyggnationen av fasaden, i svampskogen... pĂ„ resa till torpet vid Höga kusten fem timmars resa bort... Ă€lskade far 💜🧡
 
 
 
 
AllmÀnt
Anonym

Kram ❀