🍂 Sladdlöst och skĂ€rmlöst... ☔

Idag var det resa till Göteborg igen, hÀrligt, det var lÀnge sen jag var hÀr nu och jag Àr glad att ungdomarna Àr hemma och vi kan umgÄs pÄ kvÀllen. 
 
Resan startade med att klockan ringde före 6 imorse och jag skulle ta tÄget halv Ätta mot Stockholm och GöteborgstÄget. DÀr ska jag förbereda dagens förelÀsning, i tre timmar i stillhet mot Göteborg, gott om tid. Packar upp datorn och mobilen i vagn fem, sÀtter i laddaren eftersom datorn blev urladdad igÄr och upptÀcker till min förtvivlan att laddarsladden inte fungerar, jag provar flera gÄnger i flera olika uttag (till och med grannens mittemot) men, nej, inget hÀnder. HjÀrnan fick slÄ pÄ en reservplan för att jobba utan batteri Àr ingen höjdare, det Àr inte ens möjligt. Jag hann föra över förelÀsningen pÄ "stickan" innan jag gav upp och stÀngde ner, 3 % laddat... 
 
Men jag kan ju alltid lÀsa in mig lite pÄ telefonen, det gÄr alldeles utmÀrkt, men se dÀr, hade jag inte glömt den laddaren hemma pÄ köksbordet imorse, sÄ nu var jag helt sladdlös och skÀrmlös, vÄgade inte utnyttja den sista 48 % pÄ telefonen, nej, jag mÄste kunna köpa biljett pÄ spÄrvagnen och hantera banken vid nya inköp, kanske ringa CG för att be honom surfa efter datorbutik i Nordstan - köpcentrat bredvid stationen. 
 
Allt löste sig tillslut, förelÀsningen gick bra. Middagen hos Petra och David var utsökt och jag har hunnit sitta en stund med morgondagens planering. Men nu Àr jag nöjd och tÀnker kuddlÀge och sÄ fortsÀtter jag planeringen imorgon bitti. 
 
Lycka nÀr jag ser att batteriet kommer igÄng och laddar pÄ andra försöket, den första butikens sladd fungerade inte, men den andra butiken hade starkare kapacitet och ja, lycka kan vara de mest mÀrkliga saker i livet... 
 
För första gÄngen Àr förelÀsningen i det vackra C-huset, Insikten, som det ocksÄ kallas för. En fin förelÀsningssal med mÄnga studenter...