Ms Monica

Efter allt vatten under broarna som rann idag, var det äntligen dags att packa husbil och hundar och bege sig åt Hälsingland ... så trevligt, vi anläder till en av favoritutställningarna i Alfta runt åtta på kvällen... inte alls så tidigt som jag först tänkt, men heller inte så sent... rullar in husbilen bland alla andra husbilar och husvagnar, bland hundar, tält, komposthagar och hundvänner - så hemtamt, nej, mer hemtamt än så kan det knappast bli...

 

För det längsta jag någonsin hållit på med är hundar, hundvärlden, hundaktiviteter, som i detta fall utställningar... jag njuter i fulla drag av kvällspromenaden på campingen, trots plusgrader som kunde vara fler, kryssar fram mellan hundar och omgivningar och är på helt rätt plats i livet ...

 

Men långt innan vi kommer iväg så strosar vi runt med flocken i en betydligt svalare skog, vi lägger verkligen ner tid för att storstäda husbilen, som vi använt knappt något alls sedan sommaren 2016, så det behövdes och tog tid, och se så fint det blev, vi skjutsar hundar dit de ska vara över helgen, terrierna på bästa panget, vitsuddarna (som för stunden är grå) till favorithundvakten i Uppsala, tom Tuva, som är lite fjär till vardags kastar sig över värden och är lycklig och gör inte en enda ansats att vilja följa med mig när jag vänder i dörren... så hemtamt det har blivit för både terriers och vitsuddar med sina extra hem... 

 

Så avnjuter vi kvällen i en fin Concorde hos vänner sedan länge nu, Krister och Marita, vi skrattar och skojar, skålar och krossar glas, timmarna går fort och det är dags att säga godnatt, ta sista turen med flickorna som får äran att hänga med denna helg, mamma Zirhie med dottern Chilli, har inte setts på ett par år, men vad gör det, känner genast igen varandra och Zirhie tittar som vanligt inte ens upp, konstaterar bara att Chilli också ska med... så hemtamt det blev... 😘