Ms Monica

... nej, det är förstås flocken som är livet, vid havet, i tider där vi kan röra oss i skog och mark, utan att vi hindras av en halv meter snö...  det betyder förstås inte att jag inte älskar mitt jobb, nej, tvärtom... jag gör allt för att kombinera de här två viktiga aspekterna av livet... 

 

Och vart vill jag komma med det, jo, till exempel att jag fullständigt grävt ner mig i engagemang kring förskolans forskningskonferens som ska äga rum till våren och där Uppsala universitet automatiskt blir värd eftersom jag är arrangör... och oj, vilken logistik... en klump i magen var och varannan dag, men jag tror jag landade med ena stödhjulet idag... vi får se under morgondagen...  då jag inväntar svar och bollar i luften som behöver landa... kanske blir det en lugn jul med lite tur... 🤶💖

 

Och precis i mellanrummen får jag ett värmande mail som jag kommer att leva på länge - och senare ett härligt telefonsamtal från en kollega som blivit en så nära vän ... 😘🙏

 

Vi landar så mjukt i allt och inte minst i fenomenologins fantastiska värld... det är där vi tar sats i vårt bokkapitel... snipp snapp och så vidare... 😚