🥰 Mellandagar i känslor... 🧡
Lycka och olycka, slutliga dagar på pappas gård är inga självklara dagar i glädje, nej, berättelsen om en gård fortsätter endera dagen och är faktiskt svår att fånga nyanser av... men samtidigt är det så glädjande att köparna "äntligen" hittat "sin" gård och att alla delar som de önskat sig finns på plats... 👍
Vi kunde inte ta oss fram igår, ishalkan stängde av all framkomlighet - särskilt på vägarna i Västmanland, lasbilar stod på tvären, bussar låg i diket, som så mycket mer som hindrade resan till gården... men idag hade de flesta vägentreprenörer jobbat på halkbekämpningen och vi kunde ta oss fram och närma oss det sista avslutande jobbet på pappas fina gård... 🐳
Nu är det bara "resten" kvar, efter att systeryster hämtar det sista så åker jag och Ingela dit på måndag och städar det sista... sen är vi klara... med något som lämnar avtryck och intryck, punkten på berättelsen om pappas gård... 💕
Vi landar i glädje, drar i handbromsen i Borka, tänder kaminen, matar hundar, skrattar åt tokvalparna Dixie och Lilla My som genast vill inta hela gården... ser en film, bearbetar och nöjdar oss ganska sent i en välkomnande säng... 🙏✔
Valpmys... Dixie och Lilla My 💗
Och så Covid-avstånd... 🎈🥰