Ms Monica

I princip hela dagen idag har vi levt kvar i en helt fantastisk kväll med skaldjur i närmsta vänners lag, i värsta konkurrenters lag, tillsammans med kennel Axbor (vinstrikaste kennel i mer än tio år) och kennel Rockamore (som fött upp rasens rekordhållare) där vi konstaterar att vi inte setts på flera månader, vi som i åratal (i över 30 år) i princip har setts var och varenda hundutställningshelg, i husbilarna, i husbilskvadrater med vänner och valpköpare, minnen sveper förbi... 😘

 

Jag glömmer aldrig Avesta-utställningarna (så tråkigt att de flyttat) där vi alla skapade upplevelser tillsammans, dit mamma och pappa kom för att spela och sjunga, där allt hände, ett minne är när Ulla blev dålig en kväll och gick och lade sig tidigare och på morgonen lät oss veta hur falskt vi sjungit hela kvällen, eller då Håkan öppnade husbildörren och ropade - Monica - Ulla tycker om dig... haha... och resten kan vi behålla internt i närmsta kretsen 😘

 

Förutom den gången när alla hade "sjungit" långt in på natten och ingen kraft fanns kvar när det var dags att ställa ut... när kvällströtthet får en särskild innebörd (maken går alltid och lägger sig timmar före oss andra) och när hanhundarna ska gå och gå och gå och gå så går CG och Bombax Knockout förbi alla nattsuddande vänner slutligen... i efterskalv, i fantastiska minnen... 🎈🥰 vilket fantastiskt liv... tillsammans... 💕

 

Hur många gånger har vi inte delat upp oss, Håkan och CG åt ett håll och Ulla och jag åt ett annat håll, till Norrland, till Halmstad och Tyresö, till Norrköping, till alla delar av Sverige, kors och tvärs... jag kan inte ens komma ihåg hur många år vi blev 1 och 2 bästa uppfödare, men jag kommer exakt ihåg ögonblicket då vi satte upp den visionen, att vara vinstrikast i fem år framåt... och de fem åren blev ju många, många fler... 🎈

 

En dag i efterskalv och härliga minnen ... 🥰 inramade i ännu en helt fantastiskt fin höstdag...