Ms Monica

Egentligen är det nog ganska mycket nu som närmar sig sitt "finally" - inte minst pandemin som dragit in över världen och som i min värld, fortfarande känns helt overklig... att mina närmaste nu fått första sprutan och att det dessutom är tre veckor sedan (dvs. ett nästan fullgott skydd har uppnåtts) och att jag själv fått första dosen, att alla klarat biverkningar... är mer än vad man vågat hoppats på - att kunna lyfta blicken och närma oss semestern runt Vildmarksvägen i fullt vaccinerat tillstånd... visst får jag vårkänslor - ingen tvekan, vi ser ett starkt ljus i tunneln ... 🎈

 

I övrigt blev det en heldag i zoom, visst längtar jag även slutet på frimärkstiden (i form av möten och undervisning i digitala smårutor, likt frimärken) i arbetet och idag skickar prefekten ett mail om att vi förmodligen kan arbeta på plats efter semestern... och gissa om jag längtar IRL-handledningar och Workshops med alla "mina" förskolor i projekt Samverkan för Bästa Skola 👍

 

Och i alla mina parallella världar har det varit fullständig storm idag - finally... 😉😊