Ms Monica

Fick ett meddelande av vännen och läkaren Tina som oroades över min yrsel, därefter ringde jag till husläkaren för rådgivning och den löd som jag redan googlat, gör övningar, ha tålamod, det är inget farligt och går alldeles säkert över... efter en extra lång vila i sängen på morgonen bestämmer jag mig för att gå upp trots att jag inte är riktigt stabil, känner att jag är mycket bättre än igår och tar mig till och med runt på en härlig promenad i höstsol och plusgrader, i väder som passar min själ...

 

Sätter mig och prioriterar jobbmail, svarar på det som är viktigt, spar lite med det som är mindre viktigt, umgås med Platon och Sokrates några timmar (går bra så länge huvudet är helt stilla i böckerna) innan vi slår oss ner och kopplar av framför filmen om Utöja. En tragedi, en av de mörkaste i Norges historia... filmen påminner och berör... precis som branden i Göteborg för 20 år sedan (såg dokumentärens alla delar häromdagen), bägge dessa händelser satte sig i hjärtat, jag vet exakt var jag var när jag hörde bägge nyheterna... Norge får kritik för att man inte var tillräckligt förberedd - kan man förbereda sig för något så hemskt?

 

Så plötsligt blev min yrsel en liten mindre detalj i livet, något vi överlever, vi sänder ljusa födelsedagshälsningar till vännen Lisbeth som fyller jämt idag, och tänker på nära och kära som också fyller jämt i det närmaste, livet fyller på ❤

 

Jag konstaterar nöjsamt att jag tillåts att nattsudda en extra timme, så trevligt, äntligen är man morgonpigg en period 😘⌚