Ms Monica

Tiden går verkligen i rasande fart! Vart tog denna höst vägen egentligen? Nu är det ju i princip bara julen kvar. Jag kommer ihåg att jag tyckte mörkret var så kompakt förra hösten och att jag räknade dagar till den 21 december då vi skulle gå mot ljuset igen. Det känns som det var igår! Den här hösten känns mycket lättare på något konstigt sätt, kanske det har med allt roligt som händer den här hösten, alla fester och uppvaktningar, alla trevliga jobb jag får göra, föreläsningar, samtal, Skolforum, Läslyft och allt vad det är, nya stjärnor från England (Baillieswells Towiemore och Baillieswells Dalintober) i antågande... alla urtrevliga viltspårhelger som bara dunkar vidare och som genererar nya vänner och en möjlighet att få följa hundar och ägare i utveckling. En riktigt fin höst. Så ska jag försöka ha höstarna framöver...

 

Hursomhelst var det trepartssamtal som stod på agendan på oktober månads sista dag 2016 och jag började i Sollentuna på en urmysig liten förskola med ett fantastiskt vackert läge vid Bergendal. I vacker parkomgivning och med herrgården som granne, med glitter från Edssjön vilade en fin atmosfär där. Ett mycket trevligt förmiddagssamtal blev det innan jag for vidare mot nästa förskola ca en mil därifrån. Lite mer "centralt" belägen kanske och något större men också ett trevligt och effektivt samtal som tog drygt en timme. Nästa förskola och sista besöket för idag låg bara några hundra meter framåt så jag kom tidigare än beräknat men det gick bra att komma in lite tidigare.

 

Detta ledde till att jag kunde åka till Gränby och eftermiddagsfika med maken innan jag åkte hem och förberedde morgondagens "uppträdande" på Skolforum 😍 Det blir precis som rubriken förtäljer - Interkulturella betraktelser i teori och praktik... Önska mig lycka till, man har ju inte en aning om hur mycket folk som kommer eller vilka eller vad som kommer utav detta... hoppas ju på en våg av interkulturellt intresse....

 

Nu är föreläsningen förberedd, jag har svarat på alla mail och förberett mig mentalt för att vara ensam en vecka drygt i mörkret... men nu lever vi väl, nu lever vi sista dagen i oktober månad 2016...nu blir det bara bättre 💙💛🌞