đ Ur led Ă€r tiden... đ§Ą
Tiden blir allt mer ur led. Jag vet inte vad som hÀnder, men plösligt har en vecka blivit tre, mÄnader till Är och Är till sekel. Det Àr 32 Är sedan min man och jag förlovade oss idag.
Vi var pÄ bilsemester i Europa och vi stannade pÄ franska Rivieran och köpte ringar (som blev ograverade förstÄs), stannade vid en torgmarknad, köpte ost, kex, vindruvor och sÄ hittade vi en plats vid havet dÀr vi förlovade oss i strÄlande sol... det
kĂ€nns pĂ„ ett sĂ€tt som om det var igĂ„r... ja, ur led Ă€r tiden... đ§Ą
Hur gör man för att stoppa tiden, för att stanna upp och hinna lagra allt som sker pÄ livets vÀg, att sortera det viktigaste lÀngst fram och samtidigt njuta dagen som att njuta historien... Vi har vÀl silverbröllop nÀsta Är, frÄgar maken, nix, det hade
vi för fyra Ă„r sedan - som vi inte ens uppmĂ€rksammade, nej, det Ă€r vi inte sĂ„ bra pĂ„, vi Ă€r mycket bĂ€ttre pĂ„ att ha koll pĂ„ nĂ€r vĂ„ra valpar föds och fyller... đ
Och vi fortsĂ€tter njuta hĂ€lsningar frĂ„n valparna, idag frĂ„n Uno - Umberto Eco đ
Precis som vi ler Ă„t flockens eskapader, hĂ€r Tekla upphoppad pĂ„ en hög stubbe för att komma nĂ€rmare godisfickan... đ