🍂 Plötsligt hĂ€nder det... 🌑

Det Àr höstlov denna vecka vilket för mÄnga barn Àr ett skönt avbrott frÄn skolplikterna och lÀxorna. Men dagarna rusar och det nÀrmar sig redan vanlig mÄndag. Tillsammans med grabbarna guld och deras bÀsta farmor har vi bowlat pÄ Fyrishov, dÀr var de verkligen generösa eftersom det började krÄngla med vÄra första banor, vi tappade tid och den gav de tillbaks med rÄge - tillslut blev vi hungriga allesammans och lunchen inleddes, sjÀlv Äkte jag hem till valpar och hundar en svÀng för att senare ÄtervÀnda till farmor för lite snicksnack... 
 
Att farmor vÀxt upp i Hudiksvall Àr ju ett kul sammantrÀffande, idag berÀttade hon om den Tröneska gÄrden och visade bilder och berÀttelser frÄn den. Jag vet exakt vilket hus det Àr, men nÀr huset firade 200 Är 2018 bodde vi inte kvar. Jag Àr larvig förtjust i historia inte minst nÀr det gÀller gamla fastigheter.
 
Senare blev det en hemmakvĂ€ll med tidigt sĂ€nggĂ„ende. Vi blev trötta av bowlingen allihop. SjĂ€lv höll jag mig vaken till jag fick höra att CG och Lizzy dragit i handbromsen för natten. De ankom Belgien pĂ„ torsdag natten vid 12. Det blev mĂ„nga mil den dagen med tanke pĂ„ att de startade i Lincolnshire i England đŸŸđŸ˜š PĂ„ eftermiddagen idag nĂ„dde de Sverige... 🎈
 
Som en liten parentes till mina hundvĂ€nner, nĂ€sta Ă„r firar jag 35 Ă„r med Borderterrier sĂ„ snart Ă€r vi uppe i 100 Ă„r tillsammans, det blir ganska mĂ„nga erfarenheter man odlar genom Ă„ren, men nĂ„got som prĂ€glat mig i rasen genom Ă„ren Ă€r den engeska hunden Brannigan of Brumberhill. Han vann pĂ„ sin tid det mesta i England men jag hann aldrig se honom i livet, dĂ€remot har jag alltid tĂ€nkt att han Ă€r standard för mig pĂ„ en borderterrier. Vi försöker efterstrĂ€va den typen bĂ„de exteriört och mentalt. SĂ„ Lizzy kommer nu hem med mera "type" i bagaget... plötsligt hĂ€nder det... đŸ„°
 
Lizzys fina pappa, GB Champion Brumberhill Backatcha "Fred". Samma typ som vĂ„ran Oden. Finfina hundar. Tusen tack AK Bergh för detta fina foto pĂ„ honom 😘