đ· En sen Ă„rskrönika över det mĂ€rkliga Ă„ret 2020...đ
Tack och lov Àr 2020 slut och som med allt nytt föds hopp om en ljusare tid framför oss pÄ mÄnga sÀtt. I dagens blogg kommer den försenade Ärskrönikan. Kanske för att jag dragit mig lite för att skriva den, men hÀr kommer ett axplock frÄn mitt 2020.
Â
Hyllorna gapar alltmer tomma pĂ„ kontoret pĂ„ Södertörn. Det Ă€r med sorg i hjĂ€rtat och smolk i glĂ€djebĂ€garen jag sĂ€ger farvĂ€l. Jag packar lĂ„ngsamt och har svĂ„rt att slita mig, men slutligen i mars lĂ€mnar jag frĂ„n mig datorer, nycklar och konton, tre mĂ„nader efter att jag slutade. Parallellt matchas jag in i nya jobbet i Uppsala allt mer...Â
Â
I februari firar vi Petras 30-Ă„rsdag. Det var verkligen i marginalen... đ (innan Coronan)
Â
Det blev ocksĂ„ ett trevligt Ă„rsmöte dĂ€r CG berĂ€ttade om sin tid med Borderterrier - 59 Ă„r - 2020 och 60 Ă„r 2021, vi hoppas att vi kan fĂ„ fira det i Ă„r... đđ
Â
SĂ„ i mars slog den till, coronan, det blev knepiga reaktioner, inte minst nĂ€r hyllorna med toapapper fullstĂ€ndigt tömdes...Â
Â
Samtidigt möter den efterlĂ€ngtade vĂ„ren oss, och detta prĂ€glade resten av Ă„ret, sorg och rĂ€dsla parat med glĂ€dje och blomster đčđź
Â
April.Tack och lov för dessa ljuvliga valpar. Kenneln utökades med Simone, Rufus och Vilja, Vera och Pekka i Ă„r. Alla hos fodervĂ€rdar.Â
Â
SĂ„ i maj började man vĂ€nja sig med hemarbete, pĂ„ gott och ont, för det mesta pĂ„ gott men inte sĂ„ kul nĂ€r flocken ylar mitt i en förelĂ€sning...đŻ
Â
Maj. Det goda med hemarbetet...Â
Â
En av Ă„rets höjdpunkter, midsommar i Axmar med vĂ€nnerna Ulla och Sune...Â
Â
Att Ă€ta midsommarmat pĂ„ Axmar brygga blev nĂ„got alldeles speciellt... nĂ„got som stannat i hjĂ€rtat...Â
Â
Juni. HusbilsuppstĂ€llning vid Axmar, fin solnedgĂ„ng och utsikt frĂ„n vĂ„r plats...Â
Â
Juli med syskonen i TĂ€llberg blev den andra höjdaren denna sommar och nĂ„got som ocksĂ„ stannar i hjĂ€rtat... đ
Â
Vi samlades hos pappa för lite mat och whiskey i slutet av augusti, vad vi dĂ„ inte visste var att detta var sista gĂ„ngen vi sĂ„gs... tĂ€nk vad tacksam jag har varit i efterhand att den hĂ€r lördagen blev sĂ„ himla varm och familjĂ€r... đ
Â
SĂ„ i september slog sorgen ner som en bomb, vĂ„r pigga och alerta och aktiva pappa lĂ€mnade oss mĂ„ndagen den 7 september utan nĂ„gon som helst förvarning, det har nog inte riktigt gĂ„tt in Ă€nnu, att han inte Ă€r med oss... â€
Â
Och i oktober tog vi farvÀl pÄ den ljusaste och finaste begravning jag nÄgonsin varit pÄ, den var sÄ mycket pappa med all folkmusik och vackert personligt tal av den kvinnliga prÀsten... Möklinta kyrka...
Â
I november fick vi vandra stillsamt och dĂ€mpat i mĂ„nga soliga dagar med plusgrader... en lisa för sjĂ€len đ€
Â
Och till julen kom tomtarna och höll sĂ€llskap i den mĂ€rkligaste jul vi nĂ„gonsin firat om vi ens kan sĂ€ga att vi firade... att gĂ„ in i arbete Ă€r för mig ett bra sĂ€tt att gĂ„ vidare, sĂ„ det prĂ€glade i princip hela hösten... đ€đ