Ms Monica

Det var precis det som präglade dagen idag, den 25 juni 2019... en dag som startade alldeles för tidigt i min värld men som ändå blev supertrevlig... 😘

 

Jag hade anmält Blåzza till Anna i Hälsingland för ett öppet spårprov och hoppades förstås att Hälsingland skulle göra lika gott för henne i år som förra året... 🐾 Blåzza alltså 😊 jag messade matte Kristina igår att jag skulle hämta upp dem redan 06:50 och döm om min egen förvåning när jag var där redan 06:48 - och att Kristina och Blåzza redan då var på plats - nu kör vi mot Hälsingeskogarna... 🤗👍

 

Resan till och från Björtomta blev i praktiken väldigt kort (totalt dryga 4 timmar) då Kristina och jag hade så himla mycket att prata om - verkar vara i all oändlighet, så himla trevligt, att sedan träffa Anna i Björtomta var en extra bonus, hur länge sen var det? Vi utbildade oss till viltspårdomare samtidigt, och i år firar vi 10!!! år som domare, ja, vi blev klara 2009! Supergrattis till oss 💖🎈

 

Men Blåzza var inte där vi var, nej, hon var i en egen värld av vilt och lycka, i blåbärsris och stigar, i en njutbar hälsingeskog, men inte i något spår, älskade hundar... 🤗

 

Kaffe och - som alltid - trevligt prat om allt i livet (och alla fantastiska barnbarn) avslutade eftermiddagen - hos Blåzzas syster - vackraste-i-världen-Chilli - gissa om hon i sin femårsålder verkligen är i sitt esse, vilka underbara systrar de är... 💖

 

Jag vill verkligen inte göra detta tillägg, men känner att jag måste... jag såg huggorm på kvällens promenad, precis under Idas tassar... mitt värsta 🤔 (nej, jag fotade den inte - vände snabbt om och ropade in flocken och är oerhört tacksam för att de kommer på inkallning)