Ms Monica

Så kom fredagen, dagen D, nästan exakt ett år efter att jag disputerade. Tänker verkligen till och undrar vart tiden tagit vägen, detta år? Går upp tidigt och noterar igen att gästlägenheten är riktigt mysig, läget är super, två minuter till spåris och så 5an som går direkt till Mässan. Tack och lov för stora skyltar som visar vägen till ingång 8 där det drar ihop sig idag. Klockan är bara 09:30 men det är snart dags för det stora genrepet... 🤗 Vi har en varsin stol, min är den allra sista, sist ut bland doktorerna eftersom jag disputerat på Utbildningsvetenskapliga fakulteten, som kommer sist bland fakulteter i bokstavsordning och så Vikner Stafberg, som också kommer sist...

 

Det gick ganska fort att repa, Linus, cermonifixaren var riktigt rutinerad på detta och hade dessutom en härlig humor och höll oss alla på gott humör... (när grand finale senare ägde rum kunde ingen i publiken gissa att vi repat bara en gång) 😘

 

Spänningen släppte förstås inte, nej, tvärtom, nu blev det alltmer verkligt, dags att tänka på att torka ut sig - för att gå på toaletten under de tre timmar cermonin äger rum, är inte att tänka på... 

 

Jag hoppade på en spårvagn som såg ut att gå mot centrum, men insåg efter 10 minuter att den nog inte gjorde det, hoppade av och tog en i vändande, hoppade av vid mässan igen och tog 5an för säkerhets skull eftersom jag visste var den gick, hoppade av, åt snabblunch, stressade tillbaks till lägenheten, bytte om, gjorde ordning håret, som jag upptäckte måste falla lite framåt för hattens skull, andades in och stegade vidare in till Petra och David... dit nu Marita och Gusten och Johanna precis anlänt... 

 

Jag fick dock inte många minuter tillsammans med dem eftersom taxin kom en kvart senare... Nu var det plötsligt på riktigt...