😊 En måndag på topp... 😉

Det gick bra ändå, att ta sig till jobbet trots alla tågproblem, bland annat med anledning av snön i norr... när jag kom fram till stationen ca halv åtta var 07:10-tåget försenat till halv åtta, så lämpligt 😉 bara hoppa på och åka och vinna några minuter... trodde jag... pendeln till Flemingsberg "gick oregelbundet pga tidigare elfel" så jag kom fram på minuten och man får vara nöjd med det... 😉
 
Efter förmiddagens möte var det dags för lunchmöte med Charlotta, en av alla mina kompetenta kollegor... Vi pratar och pratar och jag hade tyvärr inte tid för något längre möte idag eftersom det fanns en hel del på agendan på eftermiddagen/kvällen...
 
Men att jag skulle hinna med 13:22 tåget var verkligen bonus, jag reste genom kyligt landskap och klev ur bilen i en strålande dag... vad lockar inte då om en härlig långpromenad i skog och mark... och så en lite kortare med mamma Lexie förstås... 
 
Toppar detta med måndagens favoritpass på väderkvarn och nöjdar när jag känner att formen är på väg tillbaks... så nu kan vi fortsätta jobba en stund med kursmanualer, mail, mötesplaneringar och annat som ska göras... 
 
Nu lever vi måndagar på topp 😉
 

Var tid har sin charm sägs det, och jag kan skriva under på det - hur skulle man njuta ljus om det inte ersatte en mörk och samtidigt vilsam tid... jag älskar vårvinterljuset... och som sagt, jag räknar minutrarna varje dag, nu är det nästan ljust ända till fem på eftermiddagarna... 
 
Mamma Lexie har en egen runda som hon går, hon vill väldigt gärna gå ut men hon vill också väldigt snart gå hem till smått igen... 
 
Klockan är ändå närmare halv fyra... och solen är kvar på himlen, tacksamt tankar vi ljus... 
 
Rackarns kallt har vi haft det idag, -16 i morse på väg till jobbet, -17 när jag kom hem från träningen... burr, men när vi var ute i skog och mark med flocken var det "bara" -7,5...