🎢 🏃 Uppkopplad och avkopplad... 🎽 🎠

Nu för tiden lever jag för det mesta mitt liv helt uppkopplad. Startar dagen med att kontrollera mitt liv på internet. Och får en ganska bra bild av vad som händer runt om bland vänner och familj på några korta klick. Med de smarta telefonerna är möjligheterna oändliga att hänga med på allt. Hundresultat, giftermål, barnafödanden, dödslar, sjukdomar, väder, resor, värdsliga tragedier, ja, allt matas jag med via min smarta telefon. Det är förstås på gott och ont men jag har valt att låta tekniken bli en naturlig del av mitt liv. Så har det varit sedan mitten på 1980-talet då jag började arbeta administrativt inom Landstinget i Uppsala län. Där stod en dator alldeles för sig själv i ett eget rum. Ingen vågade röra den, men min nyfikenhet tog över så jag satt på kvällarna när ingen var kvar och försökte förstå den mystiska maskinen. Det var ju guld värt, snart var det bara jag som kunde hantera den och efter ett tag hade jag till och med lyckats dra in 1,5 administrativ tjänst tack vare den. Ja, jag blev en nörd redan då.
 
Att jag sedan började undervisa i datateknik blev ganska naturligt, både i Uppsala men sedan också i Stockholm. Det blev också min biljett in i arbetsmarknaden i Hudiksvall när jag flyttade dit. Detta är över 20 år sedan men mitt intresse har aldrig sinat. Jag är dock väldigt kritisk och försiktig samtidigt, ser problem och virus hyfsat bra. Och idag, så många år senare har detta blivit en naturlig del av mitt liv. Jag är ständigt uppkopplad. Har alla jobbmailen kopplade till telefonen. Sitter i bilen (som passagerare) och hanterar mail från Södertörn, från uppdragsgivare och studenter. Jag gillar att vara tillgänglig. På så sätt missar man ingenting - förhoppningsvis 😊...
 
Men dagen idag startade fantastiskt med min favorittränare och ett tufft medelpass... utflykt på de norduppländska vägarna... promenad i solen med de små, spårläggning och så småningom kanske den sista underbara kvällen på baksidan... vilket paradis vi bor i...
 
Så lev väl, lev uppkopplad...
 
Ljuvliga dagar i augusti...
 

Vår fina skog...
 

Alla hundar vi har haft och har älskar verkligen att bo här... lösa och glada...
 

Med undantag från Zirhie just nu, haha, hon får gå i koppel eftersom hon drar iväg och får med sig de små...
 

Helt lugnt i skogen idag... solen värmde fortfarande...
 

Tuva njuter... se så självsäker och trygg hon är med sig själv...
 

Ännu dagar att njuta...
 

En fin plats i skuggan...
 

Och se, har vi inte redan höstfärgerna här... tänk vilken vacker tid som väntar...
 

Ja, så var det dags att lägga ett öppen-klass-spår också innan det blev kväller i huset...
 

Och se vilken vacker skog och kväll det spåret lades i... njutbart... i allmänhet uppkopplad och i synnerhet avkopplad...😖
 
Lördagsnöje...